Paniksyndrom

Panik är en form av kraftig och ofta plötslig attack av rädsla. Panikattacker är relativt vanliga och behöver inte leda till långvariga problem för den som drabbas. Men för vissa leder attackerna till bestående problem som inte går över av sig själv, det är detta som kallas paniksyndrom.

En person med paniksyndrom är ofta uppmärksam på kroppsliga signaler som kan vara tidigare tecken på att en panikattack är på väg att komma. Paniken sätts vanligen igång av en kroppslig förändring, exempelvis att hjärtat slår lite kraftigare eller att man känner sig varm eller yr. Individen tolkar dessa förändringar som ett tecken på hot och reagerar då med rädsla, vilket ytterligare förstärker symtomen och panikattacken börjar därmed att eskalera.

Typiska symtom vid en panikattack är andnöd, hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, svettningar, skakningar och overklighetskänslor.

En vanlig följdeffekt av paniksyndrom är att man börjar undvika platser där rädslan för panik är större, eller där de befarade konsekvenserna av en panikattack skulle vara värre. Detta problem kallas agorafobi.

Tidigare betraktades paniksyndrom i huvudsak utifrån ett biologiskt perspektiv vilket gjorde att man ofta behandlade problemet med psykofarmaka. Idag har vi effektiva psykoterapeutiska behandlingsmetoder och medicinering är oftast inte nödvändig. 

Många av de kroppsliga reaktioner som sker i samband med en panikattack är fullständigt ofarliga. Behandlingen går ut på att lära sig hur kroppen reagerar vid panik och att gradvis lära sig att bli alltmer bekväm med dessa förändringar. Detta gör att man inte blir lika rädd för paniken när den kommer och ökar också möjligheterna att agera friare i vardagen och inte längre vara lika styrd av hänsyn till rädslan för att få ytterligare panikattacker.